Islandshästen kom över haven med de första nordborna som bosatte sig på Island i slutet av 800-talet.
Rasen stammar troligen från den ursprungliga europeiska hästen, som hade fem gångarter.
Både töltare och passgångare finns med i den germanska och romerska historien från andra och tredje århundradena e. Kr. Men tölt har även spårats ännu längre tillbaka.
Det finns inget som tyder på att hästar har importerats till Island sedan 1100-talet. Den totala isoleringen och de hårda livsvillkoren på Island, har gjort att dagens islandshäst kunnat bevara sin styrka och sina gångarter. Än idag råder import- och besöksförbud av hästar till Island. De hästar som en gång lämnat ön, får inte återvända.
På Island har hästen varit ett viktigt transportmedel. När bilen kom blev islandshästen i första hand sport- och fritidshäst. Bönderna använder dock fortfarande hästen när de rider upp i fjällen för att samla ihop fåren.
1703 räknade man hästarna på Island, det fanns då 27.000. 1770 fanns det 32.000. Då inträffade en stor naturkatastrof i Skaftafells-området. Ett väldigt vulkanutbrott spred giftig aska och sot över hela södra och mellersta Island. 80% av hästarna och fåren dog och med dem tusentals människor. När katastrofen var över fanns bara 8.600 hästar kvar i hela landet. Av dessa var 3.000 ston. Det tog sedan 200 år att bygga upp häststammen igen.
Under 1960-talet tog ridhästexporten fart, inte minst till Västtyskland. Idag är Sverige en av de största importörerna.
Färger
Islandshästen - också en häst
Namn
Gångarterna
Tölt
Flygande pass
Svenska Islandshästföreningen
KALLBLODIG HÄST
Islandshästen är en kallblodig häst i ponnyformat. Medelhöjden är 134 cm. En islandshäst skall alltid vara en kraftfull och smidig häst med energisk och godmodig utstrålning. Islandshästen utvecklas långsamt, rids inte in förrän vid fyra-fem års ålder och kan bli mycket gammal. Ofta är den vid god vigör till 25-30-årsåldern. Temperamentet skall vara lugnt och vänligt.
|
|
|
Fuxarna Gnyr och Darri
|
FÄRGER
Alla färger är tillåtna och alla färger förekommer. Man kan alltså se islandshästar med färgerna brun, svartbrun, svart, fux, brunblack, musblack, och rödblack. Färgerna svart, brun och fux utgör tillsammans nästan 78% av färgskalan. Vanligast är fux, 31,74% och näst vanligast svarta hästar 30,05%. Alla dessa färger kan sedan påverkas av albinofaktor, skimmelanlag, silveranlag, skäckanlag och tigeranlag. För att ta ett exempel: En svart häst med albinofaktor blir gulsvart, har samma häst skimmelanlag blir den skimmel, har den silveranlag får den färgen silversvart, en svart häst med skäcklanlag blir svartskäck och har den tigeranlag blir den svart, tigrerad. Då förstår man att islandshästen förekommer i en uppsjö av färger och färgvarianter.
 |
|
Silversvarte Eyvindur och brune Skugga-Sveinn
|
Silverfärgerna (vindótt) är lite extra spännande eftersom man tror att det anlaget bara förekommer hos islandshäst och shetlandsponny. Av 64.000 registrerade hästar på Island är endast ca 1.100 eller knappt 2%, silversvarta eller silverbruna. Silveranlaget bleker svart pigment men har ingen inverkan på rött. Svart man och svans bleks till ljus- eller silvergrå färg. Hos bruna täckhår som innehåller både svart och rött pigment bleks endast det svarta pigmentet och hårremmen får en roströd ton. Hår med endast rött pigment ändrar inte färg. Ibland blir hårremmen också apelkastad. En häst med standardfärgen brun och silveranlaget kallas silverbrun och en häst med standardfärgen svart eller svartbrun med silveranlaget kallas silversvart. En häst med standardfärgen fux påverkas inte av silveranlaget. Den förblir fuxfärgad. Silveranlaget är alltså dolt hos fuxen.
De blacka färgerna utgör ungefär 8% av färgskalan. Gulsvart är också en ovanlig färg och utgör ca 5% av färgskalan.
ISLANDSHÄSTEN - OCKSÅ EN HÄST
Islandshästen har fått rykte om sig att vara ovanligt lättskött. Vi vill här gärna påpeka att islandshästen är en häst och skiljer sig inte från andra hästar, den har samma krav och samma rättigheter när det gäller omvårdnad, utfodring och träning! En islandshäst har rätt till ordentlig motion, välbärgat hö och kraftfoder då det behövs. Den bör naturligtvis också ha någon form av vindskydd i hagen och rids den på vintern ska den kunna tas in på stall.
NAMN
Islandsfölen får, enligt isländsk tradition, ofta namn efter sin färg, någon egenskap eller något annat som utmärker det lilla fölet. Stonamn slutar ofta på -a medan hingstnamn ofta slutar på -i eller -ur. Dessutom står det efter hästens namn frá (om hästen är född på Island) och gårdsnamnet där den är född. Ett exempel: Eldur frá Hólum, Eldur är valack, fux (Eldur betyder eld) och han är från gården Hólum på Island. Även här i Sverige försöker man upprätthålla traditionen att döpa islandsföl till typiska isländska namn. Det kan vara skojigt att veta att om man möter en Tvistur, så är det en häst med två stjärnor, en Rauður är en fux, Skuggi är säkert en svartbrun häst, Blesi har en bläs osv.
GÅNGARTERNA
Det riktigt speciella med islandshästen är ju trots allt dess gångarter. Förutom de tre vanliga skritt, trav och galopp har islandshästen en eller två "överväxlar". Här skiljer man på 4-gångare, som har tölt som extra gångart och 5-gångare som har både tölt och flygande pass, som extra gångarter. I de speciella tävlingar som anordnas för islandshästar tävlar man i 4-gång, 5-gång, tölt och pass.
TÖLT
är en fyrtaktig gångart med benförflyttning som i skritt, men medan hästen i skritt har tre ben i marken och ett i luften, har den i tölten ett ben i marken och tre lyfta. Ryggverksamheten är minimal, vilket gör att man sitter still i sadeln. Det är en mycket bekväm gångart och det är därför den på Island kallas "gudarnas gåva".
FLYGANDE PASS
är en tvåtaktig gångart med samtidiga benförflyttningar, men man vill ha ett högt tempo med ett svävmoment, så det blir aldrig något gungande slagskepp. Pass är mest ett tävlingsmoment. Knappast en gångart för skogsturerna. Men mycket, mycket vackert att se!
SIF
Svenska Islandshästförbundet (tidigare Svenska Islandshästföreningen) bildades 1974 och målsättningen är att verka för vidgad kännedom om islandshästen i såväl avel som sport, samt bevara och stärka hästens särskilda egenskaper. Förbundet för också stambok för rasen i Sverige.
SIF har ett 50-tal lokalklubbar spridda i Sverige. Här i Dalarna verkar Óðinn's Islandshästklubb. Klubben anordnar olika aktiviteter i området, t ex kurser, uppvisningar och utflykter. Blir man medlem i Óðinn följer medlemskap i SIF automatiskt.
SIF har en medlemstidning, Islandshästen, som ges ut med ca sex nummer per år. Óðinn's egen tidning, Óðinn's Boðskapur kommer ut med sex nummer per år.
Du som funderar på att köpa islandshäst eller vill veta mer om rasen, ring gärna Svenska Islandshästförbundet, tel. 0220-456 80 eller Óðinn's Islandshästklubbs ordf. Åsa Fernholm, tel. 0240-842 97.
Fakta till den här sidan har delvis tagits ur böckerna Islandshästen I och II av Stina Helmersson. En del har också tagits ur tidningen Islandshästen.
|
